FAQ

På den här sidan hittar du tydliga förklaringar av syftet med revision,
relevanta lagar och centrala regler. Texterna hjälper dig att förstå de
viktigaste begreppen inom revision och redovisning.

Vad är revision?

Revision är en oberoende och opartisk granskning som syftar till att säkerställa att ett företags ekonomi sköts korrekt och att verksamheten följer gällande lagar och regler. Genom revisionen får man bekräftat att företagets bokslut och redovisning ger en rättvisande och sann bild av företagets ekonomiska ställning.

Vid revisionen går revisorn igenom företagets bokslut, bokföring och förvaltning. Efter granskningen lämnar revisorn ett utlåtande där hen bedömer om bokslutet har upprättats enligt tillämplig lagstiftning och om det ger en rättvisande bild av verksamhetens resultat och ekonomiska läge. Revision är inte enbart en lagstadgad skyldighet, det är också ett värdefullt verktyg som hjälper företaget att upptäcka eventuella fel och risker, förbättra ekonomistyrningen samt arbeta mer hållbart och transparent.

En revisor ska ha hög yrkeskompetens, integritet och fullständig oberoende för att kunna granska företagets verksamhet på ett rättvist och objektivt sätt. En väl utförd revision stärker förtroendet för företaget, ger ledningen en trygg grund för sina beslut och minskar risken för fel och oegentligheter.

Revisorns arbete bygger på tre centrala områden:

  • Lagstiftning, såsom:
    • Revisionslag (1141/2015)
    • Bokföringslag (1336/1997)
    • Bolagslagstiftning (bl.a. aktiebolagslagen, stiftelselagen, föreningslagen, bostadsaktiebolagslagen, lagen om öppna bolag och kommanditbolag)
    • Annan lagstiftning som berör affärsverksamhet
  • Internationella revisionsstandarder (ISA), som tillämpas i Finland enligt godkänd praxis 
  • God revisionssed, som även omfattar etiska riktlinjer (bland annat krav på oberoende, objektivitet och tystnadsplikt)

Revision är inte bara en formalitet, utan en viktig del av företagets ekonomiska styrning och för att säkerställa trovärdighet. I praktiken stödjer revisionen företaget på flera sätt, bland annat:

  • Bygga förtroende hos investerare, långivare och andra intressenter som behöver trygghet i företagets ekonomiska situation.
  • Uppfylla myndighetskrav, såsom rapporter och granskningar som krävs av handelsregistret, skattemyndigheter och finansinstitut.
  • Stödja beslutsfattande genom att ge ledning och styrelse kontrollerad, tillförlitlig och aktuell ekonomisk information.
  • Riskhantering och utveckling av intern kontroll, vilket bidrar till att förebygga ekonomiska fel och oegentligheter.

Revisionen kan dessutom omfatta särskilda uppdrag, till exempel:

  • Värdering av apportegendom, alltså när företaget får tillgångar som ersättning istället för pengar (t.ex. maskiner eller utrustning). Dessa måste värderas korrekt för att säkerställa att tillgångarna motsvarar företagets kapital.
  • Rapporter och utredningar kring kapitalförluster.
  • Granskning av villkor för offentliga stöd och projekt, vilket innebär att säkerställa att företaget använder erhållna medel enligt avsikten och rapporterar korrekt. Detta är exempelvis viktigt i projekt finansierade av Business Finland.

Revision är inte obligatorisk för alla företag. Skyldigheten att utföra revision gäller bokföringsskyldiga företag och organisationer – såsom aktiebolag, öppna bolag, kommanditbolag, andelslag, föreningar och stiftelser – om de uppfyller minst två av följande kriterier under både det senaste räkenskapsåret och året innan:

  • Omsättning över 200 000 euro
  • Balansomslutning över 100 000 euro
  • Genomsnittligt antal anställda över tre personer

Stiftelser är alltid revisionsskyldiga, oavsett storlek eller verksamhetens omfattning.

Även holdingbolag, vars verksamhet huvudsakligen består av ägande av värdepapper och som har ett väsentligt inflytande över ett annat bokföringsskyldigt företag, betraktas som revisionsskyldiga även om de inte uppfyller ovanstående gränser.

Revisionens syfte är inte bara att kontrollera att de ekonomiska siffrorna är väsentligen korrekta, utan också att revisorn säkerställer att företaget agerar ansvarsfullt och i enlighet med lagar och regler. Revision ökar företagets trovärdighet och är ofta en förutsättning för att få extern finansiering. Den bidrar också till att upprätthålla goda relationer med myndigheter och andra samarbetspartners.

Bokförare
En bokförare är en person som sköter företagets bokföring. Bokföraren registrerar alla inkomster, utgifter och andra ekonomiska transaktioner så att företagets ekonomi är i ordning och tydlig. Bokföraren säkerställer att bokföringen är uppdaterad och korrekt, och hjälper även företaget med skattedeklarationer och andra ekonomiadministrativa uppgifter.

Redovisningsbyrå
En redovisningsbyrå är ett företag som erbjuder bokföringstjänster till andra företag och där bokförare arbetar. Byrån sköter företagets bokföring, till exempel registrering av inkomster och utgifter, upprättande av bokslut samt förberedelse och inlämning av deklarationer. Redovisningsbyrån hjälper företaget att hålla ordning på ekonomin och ser till att alla lagstadgade krav uppfylls.

Revisor
En revisor är en person som har genomgått GR-, CGR- eller OFGR-examen. Revisorn granskar bland annat bokförarens arbete, det vill säga företagets bokföring och bokslut. Revisorn säkerställer att bokslutet ger en korrekt och tillräcklig bild av verksamheten samt att företaget följer lagar och regler.

Revisorn fungerar som en oberoende tredje part som verifierar företagets ekonomiska information och hjälper både företaget och dess intressenter – såsom ägare, banker och myndigheter – att lita på att ekonomin är korrekt och pålitlig. Utöver revision kan revisorn också erbjuda andra uppdrag, exempelvis rådgivning, konsulttjänster eller olika typer av bestyrkande uppdrag.

Revisionsbyrå
På en revisionsbyrå arbetar GR-, CGR- och/eller OFGR-revisorer samt kollegor som bistår vid granskningar. Personal på en revisionsbyrå upprättar inte bokföring, utan deras uppgift är enligt revisionslagen att granska den bokföring som bokföraren har gjort. Revisorerna kan även bistå med övriga tjänster som nämns ovan.

God bokföringssed innebär att företagets ekonomi sköts noggrant, korrekt och i rätt tid. De säkerställer att bokföringen är tillförlitlig och ger en korrekt bild av företagets ekonomiska situation.

Principer för god revisionssed:

  • Regelbundna och korrekta bokföringsposter
    Alla affärshändelser ska bokföras utan dröjsmål och enligt prestationsprincipen. Bokföringen ska baseras på en daterad och systematiskt numrerad verifikation som styrker affärshändelsen (BFL 2:5 §).
  • Verifikat och förvaring av bokföringsmaterial
    Alla affärshändelser ska ha ett verifikat, till exempel kvitto, faktura eller annat dokument. Verifikat, korrespondens om affärshändelser och annat bokföringsmaterial ska bevaras noggrant i minst sex år och bokslut, bokföringsböcker och kontoplan i tio år räknat från räkenskapsperiodens slut (BFL 2:10 §).
    Bokföringsmaterialet ska förvaras på ett sådant sätt att dess innehåll kan granskas utan svårighet och vid behov skrivas ut i tydlig form (BFL 2:7 §).
  • Klara arbetsmetoder
    Företaget ska ha tydliga instruktioner för hur bokföringen sköts, inklusive ansvarsfördelning och dokumentationspraxis. Bokföringen ska ordnas så att sambandet mellan affärshändelser, verifikat och bokföringsposter kan konstateras utan svårighet (BFL 2:6 §).
    Styrelsen ansvarar för att tillsynen över företagets bokföring och kapitalförvaltning är korrekt organiserad. Verkställande direktören ansvarar för att företagets bokföring följer lagen och att kapitalförvaltningen sköts på ett pålitligt sätt. Om företaget inte har någon verkställande direktör ligger detta ansvar på styrelsen.
  • Efterlevnad av lagar och förestrifter 
    Bokföringen ska alltid upprättas i enlighet med gällande lagar och föreskrifter, och den bokföringsskyldige ska följa god bokföringssed (BFL 1:3 §).
  • Regelbunden upprättelse av årsredovisning
    I slutet av räkenskapsperioden upprättas ett bokslut som ger en samlad bild av företagets ekonomiska ställning.

Välskött bokföring hjälper företaget att undvika misstag och sparar tid. Dessutom får företaget pålitlig information som stöd för beslutsfattande och uppfyller enkelt krav från exempelvis skattemyndigheter eller finansiärer.

Ett aktiebolag kan få finansiering på flera olika sätt, och varje finansieringsform har en viktig roll i bolagets ekonomi. De vanligaste sätten att finansiera bolaget är:

Emission av aktier

  • En aktieemission är en procedur enligt aktiebolagslagen (ABL kap 9) där bolaget ger ut nya aktier. Aktierna kan erbjudas till teckning för bolagets befintliga aktieägare eller för nya investerare.
  • Teckningskursen som investerarna betalar bokförs som bolagets egna kapital (beroende på beslut antingen som aktiekapital eller i fritt eget kapital). Detta är ett centralt sätt att samla in nytt kapital för att finansiera bolagets verksamhet eller investeringar.
  • Som resultat av aktieemissionen får investerarna en ägarandel i bolaget, och deras rättigheter bestäms enligt aktiebolagslagen och bolagsordningen.

Vederlagsfria placeringar

  • Vederlagsfria placeringar är tillgångar eller medel som företaget mottar utan motprestation, dvs. företaget ger inga nya eller befintliga aktier i utbyte. Placeringen bokförs, enligt beslut, som bundet eller fritt eget kapital.
  • Vederlagsfria placeringar är vanligare inom koncerner och vid finansiering av dotterbolag och syftar till att stärka företagets egna kapital och soliditet.

Kapitallån

  • Ett kapitallån är en särskild låneform enligt aktiebolagslagen (ABL kap 12) som förbättrar bolagets soliditet. Enligt aktiebolagslagen räknas kapitallån med som eget kapital vid beräkningen av bolagets kapitaltäckning.
  • Villkoren för kapitallån skiljer sig från vanliga lån: återbetalning av lånet och betalning av räntor är efterställda andra skulder och kan endast ske om bolaget har tillräckligt med fritt eget kapital och andra utdelningsbara medel.
  • Kapitallån används ofta för att finansiera investeringar eller utveckla verksamheten och ger flexibilitet i bolagets ekonomiska situation.
  • Kapitallån redovisas i första hand som skulder, men under vissa förutsättningar kan de redovisas som eget kapital.

Konvertibelt lån

  • Ett konvertibelt lån är ett finansiellt instrument som kombinerar både skuld- och aktieegenskaper. Det är ett lån som bolaget kan emittera för att anskaffa finansiering, och lånehavaren har rätt att byta lånet eller en del av det mot bolagets aktier på förutbestämda villkor (optionsrätter eller andra särskilda rättigheter till aktier). Denna finansieringsform regleras i aktiebolagslagen (ABL kap 10) och får användas endast efter beslut av bolagsstämman.

Andra finansieringsformer

  • Andra finansieringsformer, såsom banklån, leasingavtal, avbetalningsskulder och crowdfunding, erbjuder företaget alternativa sätt att finansiera verksamheten.

Aktiebolagslagen ger olika möjligheter att finansiera bolaget. Det är viktigt att alla finansieringsarrangemang sker i enlighet med lag och god förvaltning, så att de stödjer bolagets långsiktiga mål.